Kräsna, inte som matte

Det är ena kräsna små grisar jag bor med och jag ska berätta hur jag tänker när jag kommer med det påståendet. Varje dag får de självklart de C-vitaminberikade grönsaker de behöver. Jag varvar med olika sorters kål, broccoli, paprika, persilja (då och då), clementin och jordgubbar har de fått smaka på också. Kruxet är att pojkarna är förtjusta i väldigt olika saker, Malte är t.ex. den enda som vågar sig på clementin och äpple är det ingen som är speciellt överförtjust i. Broccoli och paprika (helst röd) slinker ner men vitkål tittar de alla snett på. Det spelar ingen roll om jag blandar den med paprika, då ryker paprikan först och sedan är det någon gris som motvilligt tuggar i sig ett vitkålsblad. Jag letade dessutom en längre tid efter grönkål eftersom jag hörde att det skulle vara en riktig hit bland marsvinen. Här behandlade grisarna grönkålen som en tre år gammal sommarplåga de undrade varför jag spelade. Hmm.. Självklart tycker man ju om olika saker, människa som djur, men jag måste säga att det är lite småfinurligt att varva grönsaker till dessa pojkar.

Paprikan är sedan länge uppäten och vitkålen är lämnad till sitt öde.